Pedagogiska dockor.

Tänk, jag har turen att få sy två av dessa dockor. Jag är en lyckans tjej! En docka ska likna min fantastiskt vackra tös, den andra ska likna mig. Min överambitiösa sida har valt att genomföra detta och prestationsångesten hänger tungt över huvudet. Självklart ska min flicka ha den finaste dockan, så är det bara:) Får se om jag får bestående men av detta...

Dessa små dockor används alltså på dotterns förskola och givetvis på mitt arbete också. De plockas fram när det är samling, för att tydliggöra vilka barn som är där, vilka som är sjuka eller lediga. Det är en supermysig idé, det tycker jag verkligen, men jag kan inte hjälpa att sucka lite. Suckar för att jag vill vara bättre på att sy än vad jag verkligen är. Förbenat.