Vid läggdags:

Det bökas och knölas i våningssängen. Jag tycker lillan kan försöka ligga stilla. Jag får till svar

Mäh, det killas i handflatan... jag menar fotflatan.

Så klart det inte går att ligga stilla då.

Hos skolläkaren:

Jag- Så ville jag höra om hennes hålfot...

Läkare- Ja just det, har....

(Stumpan avbryter)

Stumpa- Va! Mamma, har DU hål i foten?!!

Andra advent!

Idag trotsade jag mina hemska inneboende och åkte tillsammans med min fambo och köpte lägenhet!! Vi ska bli Annedalsbor, med uteplats och hela fadderullan!!

Så då var det bara att vänta... och vänta... vänta lite till.. och liiite till. Om en evighet kan vi packa ihop livet i söderberga och glädjas över att kunna gå runt sängen.

Sweet.

smittad.

Fast inte av lillan den här gången. Och inte på ett pillrigt sätt.

Streptokocker.

Smittad!

Lillan har smittat mig. Jag har känt mig alldeles pillrig hela dagen. Varm, glad och inte minst förväntansfull.

Julkalendern har kört igång.

God advent!

Äntligen advent. Jag älskar allt det härliga som kommer med julen. Då får jag lite mer energi och håller gladeligen på med bak, sladdar och omstrukturering av hemmet (så att allt ska få plats). Det är mys så det sprutar ur öronen! Jag hoppas jag kan ge lillan samma härliga känsla som mina älskade föräldrar gav mig när jag var liten, och ja, fram till jag flyttade:)

Det traditionella pepparkakshuset står på plats, i en icke traditionell form. Tösabiten bestämde arkitekturen. För första gången pyntade hon det alldeles själv, och bad mig hålla tassarna borta. Det är viss skillnad mellan mig som barn och henne när det kommer till pepparkakshuspyntande; jag blev aldrig klar och ju mindre pepparkaka man såg desto bättre medan lilla söta är klar på mindre än 10 min (och då kommer mamma snällt och erbjuder några förslag:) Visst blev det fint!

Tomtarna har hittat fram och det var total lycka när vi öppnade de båda lådorna med nissar.


Denna lilla nisse har jag haft så länge jag minns, och den har alltid haft sin plats i dörren. Även detta år... jag passade på när lillan inte såg:)

Det här är nog en av tösens favoriter. Så klart, han sitter ju på dass. Sånt blir ju aldrig tråkigt!

Jag skippade de traditionella lussekatterna i år. Det blev saffransbullar med fyllning. De blev fantastiskt goda och som vanligt är jag ensam om att tycka det... (kanske kan locka mor, far, S & P till fika?)

Våra fina änglaspel höjde julstämningen.


Lillans favorit, för änglar är fina och smarta och kan trolla.

Julgodiset är nästa klart också. Stumpan har längtat efter ischoklad sedan i fredags, så då tänkte jag överraska henne med ett gäng. Hon tittade tveksamt på dem, tog en ur formen och undrade om det bara var choklad i den. Jaa, blev svaret och jag visste redan var det var på väg. Men jag tycker inte om när det bara är choklad. Japp, så var det med det (även om hon älskade dessa förra året). Men fambon blev glad! Och stumpan gillade knäcken.


Vår nya adventsljusstake. Me like.

Grönt höstpyssel

Min ekollonvas har väntat i flera månader på att användas. I oktober kom ekollonen in i värmen och efter några dagar började de spricka ..


Nu måste jag bara köpa ny jord så de andra fyra kan växa till:)

Världen är upp och ner

Ni har sett Ronja Rövardotter. I den finns en krokig gammal Per. Tydligen heter han Skalleper och inte alls Skallerper, som jag trott i få se nu... 23 år.. eller nåt. Jag känner mig skakad, minst sagt.
Hur kommer det sig att det gått obemärkt förbi??
Denna smet uppdagades efter att jag läst ett inlägg från en av mina kära vänner på Facebook, varpå jag snällt men bestämt bad min fambo att kolla med Wikipedia.
Det var sant. Till min stora förfäran.

När jag tänker efter är Skalleper mer logiskt, han var ju skallig... visst han var lite skallrig också men det kanske var en bisak.

Jag behöver tid att smälta detta.

?

Pepsodent Anti Age.

En tandkräm som bekämpar ålderstecken. Nä, men kom igen!!?

Onsdagsmiddag

Det är rester till middag. Spagetti och quornfärssås till mig, våfflor och bacon till lillan. Stumpan äter sina våfflor med socker på och varje gång påminner jag om att det är våfflor med socker vi äter och inte tvärtom. Men just denna middag sitter jag tyst, väl medveten om att hon strör på för mycket socker. Jag väljer mina strider. Ibland i alla fall:) Jag märker hur hon tittar på mig, så där lite i smyg, strör på liite till... tittar igen. Så äter hon sin våffla och säger lite konfunderad, med blicken på den vita våfflan:

Jag tror visst att nån är lite knäpp i kolan idag.

Så fantastisk hon är!

En tisdag i lyxförpackning

Idag fick lillan ledigt från skolan och fick följa med mig på jobbet (hennes gamla förskola). Det är sann lyx att få ta med henne dit. Vi kan tanka kärlek lite då och då, när det behövs. Jag smyger mig in i leken och tar mig en kram, vi håller hand på samlingen, vi gosar några sekunder innan lunchen, hon ger mig en puss efter att täckbyxorna sitter på, hon kommer springandes från andra sidan gården för att kramas lite. Det är några av alla guldkorn under dagen som får mitt hjärtat att smälta.

Att se henne leka med sina vänner, vara omsorgsfull och omhändertagande. Att hon kan lägga armen om en vän och varmt säga Vad ska vi hitta på? då vännen känner sig lite ledsen för att hon inte fått tid med tösen. Det får mig att tåras i ögat av kärlek, stolthet och lycka. Hon var/är omåttligt omtyckt på sin gamla förskola och jag förundras hur hon hinner med alla leksugna kamrater som står på kö, men hon gör sitt bästa och tar sig tid att se dem.

På eftermiddagen följde hon med en av sina jämnåriga väninnor hem för lek och bus. De går numera på skilda skolor och har inte setts på flera månader, men på senare tid har en längtan byggts upp. Denna längtan har varit besvarad, och det resulterade i en buskul eftermiddag. När jag hämtade henne, och till sist fick med henne ut i kalla luften, bubblade hon. Jag fick höra vad de lekt och pysslat med och jag i min tur lovade fler lekdagar. Och solen sken. Mitt i bäcksvarta kvällen sken solen på mig.


Det har varit en fantastisk dag. Jag älskar att vara mamma till min lilla söta. Hon är hela mitt liv.

Lätt som en plätt!

Blöt söndag

Idag åker vi till simhallen och blöter ner oss. Kanske blir det ett simmärke?

Enligt planerna

Jodå, godiset ligger bra i skålen, vilken lycka:)

Resultatet från förra helgen

Nu är sakerna äntligen hemma!! Tösens skål tror vi är perfekt för godis...



Lillan är förtjust i dödskallar (till sin mors stora besvikelse...) Det här är nog den sötaste dödskallen jag sett! Den ska hänga i hennes lilla köksdel under våningssängen.


Mormor behövde en tekopp, så en tekopp blev det! Härligt höstiga och varma färger på fina koppen. Nu väntar vi bara på att hon ska komma hit och hämta den! (och krama om oss så klart:)





För min del blev det en skål.

Söndagsnöje

Lillan tyckte det var på tok för slemmigt så efter 10 minuters grävande överlät hon det till mig. Hon satt med stora ögon och äcklad min och tittade på...


Innanmätet tog vi tillvara på och gjorde en fantastisk pumpasoppa på. Till soppan bakade jag focaccia och funderade under tiden varför jag inte gjort detta goda, enkla brödet tidigare.. Blev perfekt söndagsmiddag! Kan rekommenderas.

Fröna är i skrivande stund på torkning i ugnen!

Kreativt!

Det här gör vi om! Jag, tösen och mormor är väldigt överens om att det krävs en repris. Vi var kreativa så det sprutade i 2,5 timmar (tack och lov fick vi betala för 2 timmars passet, annars hade jag nog haft lite ångest:) Nu väntar vi i 10 dagar innan vi får hämta resultatet... Spännande värre!

Tjejdag

Idag åker vi till Fridhemsplan för keramikmålning! Men först ett stopp vid Hötorget för att fylla upp godispåsarna med riktigt gott godis (istället för ica's som har sina begränsningar)

Mamma!

Under denna vecka har vi besök av goa mamma/mormor. Det tycker jag är supermysigt:) Lillan med. Nu ska vi rå om varandra och ha ett skönt höstlov... även om jag råkar jobba. Men det blir ju ingen vanlig jobbvecka när finbesöket är på plats.

(Och morfar, vi saknar dig och önskar du vore här!)

Något nytt för oss båda

Imorgon håller vi tummarna för min nervöse fambo som ska stå framför ledningen och vara professionell. Jag har nog aldrig sett honom nervös förut.

Men han är ju han, så det går nog alldeles lysande.

Omöljige Olle Orm som har oordning på siffrorna.

Han lever numera bland barnen på jobbet och är ingen mindre än huvudpersonen (eller ormen) i ett spännande matematikprojekt.

Och han kom till liv utan en symaskin, till min förtvivlan. Att sy för hand är inte min kaffekopp. Kanske är därför jag känner ett sånt starkt band mellan oss.

Världen stannar

när stumpilump är sjuk. Höstens första feber har anlänt.

På bussen

- Hej!
- heej...
- Hej sopmage!

En uppskattningsvis 3 år gammal pojke tar kontakt med tösen. Han i sin tur fick tveksamma blickar tillbaka och där tog det slut.

Tävla & Vinn Collaborate från Cosas!

Jag tycker ni ska besöka Ellas inspiration för att tävla om fantastiskt söta skålar:) Sedan kan ni ju passa på att kika på alla söta saker som hon tipsar om, pysselsjukan sprider sig ända ner i tårna!

Hoppa hopprep.

Det finns inget bättre än leendet på tösen när hon klarar något för första gången.
Hon glittrar.

Lill lördag

Ibland får man sätta gräddkant på aftonmaten.
Idag var sådan dag.

En tisdag

Min fambo gjorde min arbetsdag ljus och rosa:) Tänk vad vackra blommor kan göra!
Jag är lyckligt lottad jag.

Minisemester.. ehm.. jag menar Planeringsdagar.

3 nätter i Tättö hos nya chefen med nya kollegor. Jag sov som en sten i Mysboden.

Boden gjorde skäl för sitt namn. Vilken lyx att vakna upp till detta..

.. för att sedan kliva upp och mötas av total stillhet i glitter.



Förlåt S, blunda! (Det kryllade av dessa otäcka varelser och ja, jag hade det lite jobbigt. Mina kollegor fick lära känna en ny sida av mig, positivt?)

Andra kvällen åkte vi båt till ett naturreservat för en helt makalös fiskmiddag. Mumma










På fredagen var det båttur igen. På Hasselö skulle vi lära oss paddla kajak..


Första gången för mig och det var galet kul! Att väderguden var på vår sida gjorde inte saken sämre. Vi kajakade till en liten restaurang på andra sidan ön.



Än en gång bjöds vi på fantastisk mat! Smakade ännu bättre efter några duster med havet också:)

Rekomenderar!


Jag undrar hur dom tänkte här. Getingarna alltså. Hm.. här luktar död mormor, jag hoppar i jag med!?

På kvällen värmdes bastun upp och innan jag var nog varm doppade jag mig hastigt med rosa maneter. Det gick snabbt, och inte enbart för att vattnet var 15 grader. Därefter vankades kräftskiva på bryggan.

Det var roliga dagar. Och ja, vi hann med att planera också. Inte illa.