Och vilken påsk sedan. Inte nog med att vi får fira den i nya hemmet, första brännan har infunnit sig. Jag kan glatt ställa mig framför spegeln och konstatera att jag inte längre är blå/grön i hyn - hur fantastiskt som helst! Och det är bara april. Sweet:)
Annars är första bjudmiddagen avklarad. Mor och far är i stan och det var på tiden att de fick lite redig mat av oss, efter allt slit de gjort (och gör) i samband med flytten. Det bjöds på rostbiff, fransk potatissallad och jordgubbstårta. Min sambo har längtat efter det där köttet, eller snarare har han längtat efter att tillaga köttet i vår nya ugn med tillhörande termometer. Det har faktiskt jag med. Så idag åt jag gladeligen rostbiff och det var helt i min smak. Ett pytte steg för mänskligheten, ett stort steg för mig! (Fast när de kom till mitten av själva steken började det uppenbara sig vita strimmor och då kände jag genast hur mätt jag var. På tok för mätt för en andra omgång:)
En trevlig påskmiddag med gott sällskap, bättre kan det inte bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar